Djuriskt.

Börjar alltså dagen med att med mina trötta ögon glo upp i taket och sen en huntsman. Kate skrattade åt min fascinerade min och sa att det bara var en bebis. Fullvuxna brukar vara av samma storlek som ett äpple. Eeeeh.



Tog en promenad med min kära Anna. Vädret var toppen och vi svettades på duktig när vi trampade genom bushen. För bush var det ta mig fan. Såg en jäkla massa stora ödlor, som satt och lurade vid stigkanten och sen snabbt sprang iväg. Detta resulterade i samma reaktion varje gång från vår sida - hopp och skutt och skrik. De syns ju liksom inte förrän de rör på sig!



Såg även fina fåglar och söta kaniner.
Men det spårade när vi hörde ett underligt ljud kan jag tala om.

Anna: Vad var det?
Mikaela: Vet inte.. kanske mina skor?
-ljudet hördes igen-
Anna: ah, det är nog dina skor
-ljudet hörs flera gånger-
Anna: fast det låter typ som en groda.. ?
-ljudet är precis vid oss-
Jag skrek och sprang iväg (på fullt allvar, skiträdd tjej).
Tänkte väl på några aggressiva mördargrodor eller nåt.

Spindeln i taket är fortfarande kvar btw.

Kommentarer
Postat av: Anna

måste bara skriva: WAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!! tur att vi inte har såna spindlar i sverige....... tur att du inte fick en hjärtattack eller något hemskt



(var tvungen och googla på besten... den var otäck på riktigt.)

2011-08-29 @ 19:25:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0