Fyra månader.

För fyra månader och två timmar sen landade mitt flygplan från Bangkok i Sydney. Möttes upp av en vimsig kvinna som berättade att hon ofta glömmer vart hon ställt bilen. Samtalsämnet i bilen på väg till förorten Mosman från Kingsfordsmith var Australien, min skola och såklart hajar och farliga spindlar. Pirrig och upptrissad samtidigt som huvudet snurrade av trötthet efter den långa resan. Mörkt som busen var det och jag hade ingen aning om någonting. Hon pekade och berättade, men såg inte och tog inte in - det var för mycket på en gång! Somnade som en stock eftersom nervositeten äntligen släppte då jag la huvudet på kudden. Och det roliga är att jag var mer nervös över flygresan än över familjen och situationen väl på plats. Hade nog ingen tanke på att många värdfamiljer behandlar sina au pairer som skit. Jag var väl lite naiv antar jag. Som vanligt alltså.

Fick en snabb rundvisning i huset och kände att jag kommer aldrig lära mig att hitta, blev visad mitt rum och blev överlycklig när jag såg den stora sängen och insåg att jag hade poolen precis utanför ytterdörren. Min ytterdörr.

Finns alltid saker som skulle kunna vara aningens bättre, saker som jag inte riktigt är nöjd med. Men överlag är jag helnöjd med min situation. Skitsamma att jag ibland passar tre monster (ibland är de tre gullisar), jag är i fucking Sydney, Australien och skulle säga att jag leker och bara njuter av livet. Jag menar, häng i poolen på arbetstid, bli uppmuntrad till att gå ut och röja och att få ha en pojkvän på besök i huset väger upp kackerlackor och småunderliga värdföräldrar. Faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0